onsdag 19 januari 2011

Har ni sett dem...

de där giraffliknande människorna på stora parkeringar? De som lite diskret saktar in på stegen, sträcker lite på halsen och huvudet går lite lätt åt vänster, sen till höger, sen vänster osv....Har du undrat vad de pysslar med eller känner du igen dig? Jag är själv en av dem väldigt ofta; Kör in på en parkering, ställer bilen på ledig plats, in på varuhuset handlar det jag ska, ut med raska steg och sen slår det mig., var tusan ställde jag bilen?? Magen knyter sig lite lätt och jag sträcker halsen lite lätt kikar runt, försöker dock fortsätta stega säkert så ingen ska se vilken belägenhet jag befinner mig i. Ibland blir det några varv, ibland endast en liten omväg innan jag hittat min bil. Varje gång tänker jag att jag måste verkligen skärpa till mig och se till att jag kommer ihåg var min bil står. men det är glömt nästa gång.... Det har hänt enstaka gånger att jag kommit lite sent till jobbet en morgon och inte fått plats på "vår" parkering och istället fått parkera på den större parkeringen. Vid arbetsdagens slut och jag stegat ut på parkeringen och stt min bil har det slagt till i magtrakten; Min bil är stulen..står stel en stund innan det som slår mig att bil står nån annanstans, men då är dels den större parkeringen ganska full och dessutom har det gått minst sju tmmar, hur sjutton ska jag komma ihåg var jag ställt min bil??? Nåja jag får iaf lite motion när jag går omkring och spanar ;)

7 kommentarer:

  1. Du är långt i från ensam. Det lär vara rätt vanligt att stöldanmälda bilar hittas... på just parkeringar. Ordentligt låsta och larmade och inga som helst tecken på inbrott eller stöld :o) Kramar Ullis

    SvaraRadera
  2. Nej du är säkert inte ensam.Själv är jag glad åt att fortfarande komma ihåg var bilen står.....men hade både en släkting samt kompissom .. ,en anmälde just till polisen bilen stulen, och den andra åkte hem utan bil,,,mannen fann deras bil väldigt sent på kvällen.Så kan det bli i stressen,,Kram på dig

    SvaraRadera
  3. Det hände mig senast idag. Inte en gång utan två. Senil, eller..

    SvaraRadera
  4. Haha!Det händer rätt så ofta att bilen inte står där jag räknar med att den borde stå. På vår förra bil hade jag hjälp att lokalisera den av diverse olika majblommor sedan ca: 10 år bakåt i tiden som jag klistrat på rutorna både fram och bak och på sidorna;)Kram

    SvaraRadera
  5. Hahaha, jag har faktiskt t.o.m. polisanmält bilen som stulen ... den fanns inte där jag brukade parkera. Efter att ha gått radda upp och ner på hela parkeringen så ringde jag polisen.
    Sen ringde jag David, och det visade sig att det var han som varit och hämtat bilen, jag hade varit upptagen ... =O)
    Nåväl, det jobbigaste var om David skulle bli stoppad INNAN jag hann få fram mitt "ångersamtal" till polisen. Men de var förstående och skrattade med mig!

    KRAM

    SvaraRadera
  6. Och jag har t.o.m klivit in i en annan bil... tyckte att mattan var lite skitig och tittade ordentligt in i bilen och ser att det inte är min :-))) Så det är ju bra om bilarna är låta åtminstone :-)))

    SvaraRadera