Det är mörkt nu....

...men blir ljusare igen....Hösttröttheten har verkligen ett fast grepp om mig och inte blir det många knop när jag kommer hem och middagen är överstökad. Ser mycket fram emot vår kommande fjällsemester som jag vet ger en ny energikick och är som balsam för min själ. Igår hände det en del skojsiga saker och jag fick en skön positiv känsla i maggropen. Nu gäller det att gaska upp sig och tro på mig själv, jag är bra det kommer jag klara! Låter självklart, men för en som haft mister Jante på sin axel i strot sätt hela livet är det minsann inte helt lätt.
Igår smet jag ut på gården under lunchen och spanade på småfåglar med kameran och mitt nya monopod (enbensstativ), lyckedes fånga Herr och Fru Domherre, men inte blev bilden så där jättebra i skärpan, men helt duglig!

Den här lille parveln lyckades oxå hamna i min skottlinje...

Nu är det dags för veckans sista arbetsdag och dessutom årets.....ska bli kul att se vad den har för äventyr i beredskap för mig....
Puss & Kram