tisdag 22 februari 2011

Ibland så blir jag...

..som en liten treåring, hornen växer ut och jag vill bara skrika. Har så svårt att förstå mig på vissa människor, hur kan man bete sig som om man vore den enda på jorden som har någon som helst betydelse. Absolut är man ursäktat när man är runt fem, men en vuxen människa som dessutom valt att jobba med människor. Ju mer jag tänker på desto argare blir jag, Trampa på som en ångmaskin utan hänsyn till sina medmänniskor och dessutom tycka sig ha rätten på sin sida, nästa gång ska banne mig passa på att sträcka ut benet, oj ramlade du, förlåt så mycket din förbannade idiot!! Bäst att sätta sig vid symaskinen och gasa bort lite ilska!!

5 kommentarer:

  1. Så´na människor TROR fullt och fast att det är bara deras väl och ve och åsikter som gäller. Du får gärna sätta krokben från mig också :))
    Kram

    SvaraRadera
  2. Haha, kan du inte komma hit och sträcka ut benet här också?

    Nej, vet du! Jag har bestämt mig för att jag har vuxit ifrån sandlådenivån!!! Så vissa människor slipper att umgås med mig, för jag vill inte ner på deras nivå!!!

    Misstänker att det var en arbetskamrat och då är det väl inte så mycket att göra åt det utan att byta jobb, men det ska du väl;)???

    Jag menar inte att vara oförskämd mot dig och om du tar det så så radera kommentaren.
    Synd bara att den del vuxna människor aldrig lärt sig att behandla andra som de själva kräver att bli behandlade!

    Kram Maja

    SvaraRadera
  3. Wivi och Maria har redan kommenterat och jag HÅLLER bara med dem!!Kram

    SvaraRadera
  4. Såna människor är det slöseri med energi att bli arg på! Det finns inte en chans i världen att de begriper vad de gör för fel. Lägg energin på roliga saker i stället! Kramar Ullis

    SvaraRadera