onsdag 25 november 2009

Den dag man skaffar sig en liten valp, kattunge eller något annat husdjur så vet man att en dag kommer då ett tungt beslut ska tas. Vi har nu haft vår Molly i åtta och ett halvt år, hon har under sista tiden varit stapplig i kroppen och vi har vetat att slutet närmar sig. Hon får lufsa på gården i sin takt och så länge inte hon så ont att hon skriker så.... I måndagskväll så upptäckte jag att hon hade sår i baken, ringde till vetrinären och fick tid i går eftermiddag. Det visade sig att det inte var analsäckarna som jag trott utan att hon har en allvarlig sjukdom. Prognosen är dålig!!! Jag grät hos vetrinären, tårarna rann när jag åkte hemm, ja jag grät nog slut på alla tårar igår. Vi ska ge henne en tio dagars kur av pencillin och se om det hjälper annars får det bli en jul utan Molly. Fy tusan så tungt det känns!!!

5 kommentarer:

  1. Kraaaam...jag vet, det är för jävligt den dagen man måste ta det där beslutet :(

    SvaraRadera
  2. Fy vad tråkigt! Hoppas medicinen hjälper. Det är så hemskt när våra kära fyrbenta är sjuka och går bort. Jag håller tummarna!
    Kram

    SvaraRadera
  3. Åh goa du... Vet inte vad jag ska skriva, är så ledsen för er skull. Förstår att det känns jättetungt. Jag tänker på er och hoppas på det allra bästa för er och för Molly.

    KRAM

    SvaraRadera
  4. Nej fy vad tungt. Jag tänker på er och håller tummarna för att det går vägen.
    Massor av kramar Ullis

    SvaraRadera
  5. Lider med dig Lizzan, vet precis hur det känns även om det snart är 2 år sedan vår Jackie gick bort. Men tro mig, till slut tar tårarna slut även om det är svårt att tro just för stunden och man minns de glada stunderna med vännen. Tänker på dig.
    Varm kram från Nette

    SvaraRadera