Fredagsmorgon...

..och jag tänker mig till jobbet idag. Riktigt pigg är jag då rakt inte, men ett gott försök lär jag iaf göra. Får väl drösa i säng när jag kommer hem. Denna helg är helgen med stort B, alltså vi ska ha våra Bonusbarn, känns som det är länge sen sist. Längtar riktigt efter att få rå dem igen. Får se vad vi hittar på att göra för skoj, allt beror lite på väder och vind. Förhoppningsvis hinner jag lite sömnad och lite röj av syrummen så att jag kan bli klar med tömningen av det forna rummet. Det ska ju som jag tidigare berättat bli rustat för att bli rum till en av sönerna. Mitt syrum ska framöver bli på övervåningen och jag tror att det kommer bli riktigt bra. Har lite tankar om hur jag ska ordna till det och få det optimalt. Förhoppningsvis så blir det även till en början riktig ordning på det hela så att jag lättare kan hålla ordning. Men antagligen följer väl Mucklorna med upp och de lär väl börja med att ställa till med inflyttningsfest och sen glömma att städa efter sig....
Angående gårdagens inlägg så är numera körkort och en av böckerna återfunna, men de andra två som jag har lite tidsnöd angående lyser helt med sin frånvaro, de kommer nog fram när jag slutar leta efter dem.
Igår hittade jag två kul utmaningar, en med niorutor och en där man ska sy bort mer av de tyger man har än man köper. Det senare är nått jag kämpat med de senaste åren och tänker fortsätta med i år. Men jag tänker inte hoppa på utmaningen utan göra det lite mer inofficiellt. mitt mål är inte att minska staschen för den är inte så jättestor egentligen. Men jag vill byta ut den, sy bort alla dessa tröttisar som nu legat och blängt på mig länge nog. Hur jag ska utforma min egen lilla utmaning ska jag klura på och återkomma med. Den första utmaningen med niorutor tänker jag däremot hoppa på officiellt, den verkar skoj, har ett mönster som klurat på länge och nu kanske är just rätt tillfälle att hugga tag i det. Det Anne Marie som dragt igång utmaningen där man ska sy nått med minst en nioruta gärna fler och helst använda tyger man har hemma, passar som fint för mig!!

Nu är hög tid att ge mig ut och starta bilen! Ha en underbar fredag go vänner!!!

Ibland så...

...blir jag så trött på att vara jag. Det är som inge lätt jobb att hålla reda på mig, nog för att KG gör ett gott jobb men han är ju inte alltid vid min sida, nää alldeles för sällan egentligen. Igår kom jag på att mitt körkort var borta, hade lagt det på ett bra ställe, men var tusan var nu detta bra ställe nånstans?? Gav ganska snabbt upp...Idag när jag åter börjar få kraften åter efter en elakt besök av Herr Virus, han bestämde sig för att härja runt i min mage, ställde till med rätt mycket oreda om jag säger så, hade jag tänkt att ligga i min soffa och bläddra efter inspiration. Men då hittar jag inte just de där två böckerna som jag vet skulle sätta fart på hjärncellerna och få nån kul ide för de få tyger jag har i gömmorna. De ligger väl antagligen oxå på nått bra ställe, men de har legat länge...och minnet var det nu var är sedan länge raderat. När jag rotade efter böckerna hittade jag ett projekt på g... Nu när min bakdel känns öm efter allt liggandes i soffan tänkte jag göra klart den saken jag hittade på förmiddagen, men då är den bara väck, ja ni vet säkert var jag lagt den...på ett bra ställe!! Nä nu ger jag upp, går in i duschen och kryper tillbaka till soffan. Håller tummar och tår att mina försvunna saker dyker upp....

Tror ta mig sjutton...

att den kom och bet mig i arslet till sist.....Numera när jag tittar mig i spegeln så undrar jag om inte någon taskig jäkel varit till lustiga huset och bytt ut den, för så där kort och tjock är jag ju inte. Och vem sjutton har kastat på mig de där rynkorna som trängs runt ögonen. Har alltid sagt att det är vackert med rynkor, men det är ju på andra inte på mig....

När jag ställer mig på vågen och ser den får frispel tänker jag att nu är det dags att banta, men vad sjutton bantar gör ju bara medelålders kvinnor med åldersnojja. Sån är ju inte jag ju...eller??? Så jag svullar väl i mig lite mer på Gyllene Måsen...

Jag som kunnat fara ner för backar och tyckt att det är hur kul som helst, nu åker jag med en stil som om jag skitit på mig, livrädd för att ramla. Dessutom värker varenda muskel som jag inte visste att jag ägde. Efter en dag i backen med ett misslyckat försök att hänga med ungarna så drösar jag ihop som ett stök....

Undrar ni nu över min första mening? Vad det är som kommit i kapp och biter mig där bak??? Naturligtvis det där fenomenet som alla pratar om som jag känt mig totalt befriad från.... Med bara en dryg månad kvar så har jag drabbats av 40-års krisen.... Livet har hittills varit som en bergsklättring upp mot toppen. Ibland har jag valt rätt stenar och kommit upp en bit, ibland mindre bra stenar och då stannat upp, har väl dessutom hänt att jag valt totalt galna stenar och drösat ner en bit. Nu har jag nog kommit till toppen och hädanefter kommer det väl antagligen bara rasa nedåt...eller???

Nya tider-Nya kunskaper

Brukar alltid säga att förändringar inte är nått negativt, det är en spännande utmaning och en möjlighet att lära sig nått nytt. Det enda man med säkerhet vet när en förändring sker är att det blir annorlunda, det kan bli bättre, det kan bli sämre, oftast en kombination. Men om man går in med ett öppet sinne och gör sitt bästa så kan man få de positiva sidorna att överväga de negativa. Nu när zoomin ska läggas ner, eller åtminstone bli i mycket mindre skala och en betalsida så utbröt ett mindre kaos bland mina vänner (och även jag irrade runt i cybervärlden rätt förvirrad) De yahoolistor jag är med på har överlusats med mail om olika bloggar och sidro. Ja hade ju den här bloggen som låg i träda och sparkade bara liv i den. Tack vare att nu många fler skaffat blogger så utbyts information på listorna och så och jag lär mig hela tiden nya saker om både blogger och picasa som jag haft flera år redan. Skoj!!

Håller som bäst på och trixar lite med mitt picasaalbum och flyttar album från zoomin dit. Troligen får jag sålla eller utöka utrymmet i picasa, men det får bli en senare fråga. Mycket jobb blir det, men som sagt jag blir många kunskaper rikare!!

Här kommer en bild på ett täcke jag sytt för några år sen till en mycket mycket kär väns lilla dotter.

Det var det första jag sydde med döskallar och det efter att denna speciella vän och ännu en mycket speciell tjej talat om för mig att döskallar är såå söööta. För mig har därför döskallar och just den här med rosett en alldeles speciell plats i mitt hjärta. Den påminner mig om vår vänskap och den nära kontakt vi hade när vi jobbade ihop som ett Guldteam. Saknar verkligen den tiden, men som sagt allt förändras och man måste se vad man vinner inte förlorar!! Jag har dessa tjejer kvar om än med mindre kontakt, vet att de finns där om jag behöver och jag hoppas de vet var jag finns om de behöver mig.....

Jaha ja...

...då är värsta biten gjord med denna måndag. Eller nåja åtminstne en stor del av den, middagen och plocket efter är kvar. Måste nog kanske vika in lite tvätt innan jag kan sätta mig ner och ta en fundera på nått kul att sy. Ska jag ta och sätta nån av mina ideér i verket eller börja nått helt nytt sy klart ett UFO? Svåra val mycket svåra val.... Nä nu kan jag inte sitta här och dravla måste vispa hop löksåsen....

Nu igen...

...jisses vad inlägg jag skriver idag...har väl fått nytändning av återflytten. Måste säga att jag på nått sätt tycker om det här, tidigare fick jag välja blogspot och de vänner där eller zoomin och de där, några följde hit eller dit men vissa tappades på vägen. Nu när många flyttar till blogspot så tror jag att jag kommer följa fler mer regelbundet och förhoppningsvis även tvärtom. Men nu var det ju min flytt av det mer verkliga slaget jag skulle skriva om. Har flyttat in det nödvändigaste från mitt syrum till dotras rum där jag kommer hålla till ett tag nu, i alla fall när jag skapar. Måste ta några fler grabbatag i det forna syrummet, har nog inte flyttat över mer än en tredjedel....wiii det är vid sånna här tillfällen jag ser hur mycket grejor jag egentligen har, huga huga ;)Så här har jag det nu tillfälligtvis;

Nu ska jag äta nått blev hungrig av det här flyttandet, därefter blir det en varm dusch för att mjuka upp min ömma muskler!!

Kram på er!!

Färdigstädat

Och vad fort det gick när vi alla hjälptes åt!! Nu vankas straxs lunch, därefter en promenad med Fröken Hulligan. Efter dagarna i Sälen så känner jag mig så pigg, tror det var minst ett halvår sedan (om det inte varit nått väldigt särskillt) jag var uppe senare än halv elva. Nu har jag varit upp till halv ett utan större bekymmer. Känns som om jag tar mer till vara på helgerna på det viset för jag sover inte längre på morgonen. Min slutsats till detta är att jag måste se till att vara ute mer och röra på mig. SKA inte heller låta jobbet sänka mig så som det gjort sista tiden, det är ingen som tackar mig för det iaf!! Förändringens vindar blåser ute jag känner det i min högra stortå....

Vi har här på förmiddagen klurat på hur vi ska ändra om här i huset, dotra har ju flytt fältet och lämnat ett rum tomt. Det var tänkt att jag skulle in med mitt pack där, men efter en hel tänk fram å åter så blir inte den lösningen bra... Så nu ska här i stället bli en total rokad och det kan dessvärre betyda en del mindra sya för migg men det är nog mödan värt och blir nog förbaskat bra när det blir klart....