Det här med ålder

Har under senaste tiden irriterat mig någe grönjävligt på ett vanligt förekommande fenomen. Jag har ju inte så vansinnigt långt till jag fyller 40, närmare bestämt två år. När jag för två år sedan tatuerade en döskalle på min ankel fick jag höra att jag hamnat i en för tidig 40 årskris, att jag dessutom i sama veva fick upp ögonen för att klä mig lite kvinnligare och inte gå omkring för stora herrjeans och flanelskjota, så åkte ögonbrynen upp ännu en centimeter och de blev ännu säkrare på att det var en ålderskris. När jag uttrycker en önskan att köpa högklackade pumps, så kommer det piskrappt en fråga "Har du 40-års kris?". Varför måste en förändring av klädsel eller nått annat yttr attribut ha med kris att göra? Jag har inga problem alls med att jag blir äldre och krisar inte för fem öre, inte ännu iaf, men tydligen så kan man inte ändra stil och tycka att det är roligt att klä upp sig efter 35 årsålder utan att det beror på ålderskris. Bara för att jag är så obstinat och trotsig så kanske jag skulle köpa mig en musikantenkjol , klippa tuppkam och färga den rosa/grön, dessutom borde jag nog byta ut KG mot en pigg och allert tjugoåring, då kan vi komma å snacka åldersnojja!!!

Gäääsp

Tror visst att vår vän John Blund har fått lite problem med sin klocka, han har nämligen redan varit och öst en säck sömngrus över mina ögonlock. Kämpar som besatt för att hålla dem uppe. Kanske är det vädret som gör att jag är trött? För det regnar och allmänt grått ute. Konstigt det där med väder och trötthet, klart man blir trött när det regnar, när det är varmt ute, vintern gör så att man blir trött å grå, hösten med sitt mörker och trista väder. Vilket väder gör att man blir pigg då? När våren precis kommit och det börjar bli ljust ute känns det som man börjar spira och allt känns lättare, ett tag iaf för sen kommer vårtröttheten. Tur vi kan skylla tröttheten på vårt väder och de olika årstiderna. Nu ska jag iaf sätta i några tändstickor i ögonen och ge mig in i syrummet och skapa lite!

Idag är jag glad!!

Hade inte fullt lika mycket att göra idag, på förmiddagen tog jag tag i att städa ett skåp som så för bedrövligt ur, skurade både lådor och dörrar. Kändes så skönt!! Gjorde en lite sorglig upptäckt på förmiddagen, mitt pennskrin hade gått sönder går inte att stänga blixtlåset. Svårt val; sy i nytt blixtlås eller sy nytt?? På vägen hem från jobbet gjorde jag en omväg förbi Quiltbiten och köpte lite roliga tyger. Så nu är ett nytt på gång! När jag kom hem hade resten av familjen ätit sent mellanmål så det var bara för mig att värma lite rester och sen in i syrummet och greja, sånna dagar gillar jag!
Paketet från Lapp-Elisa kom idag, tyget som jag skulle ha till bården var dessvärre slut, bara utfyllnadstygerna kom, det betyder att fingrarna ska få dansa en vals över tangenerna och knappa in en beställning på ett annat lämpligt bårdtyg. Bäst att göra det nu innan jag somnar så att det hinner komma hem före helgen.
God natt och sov gott!!

Sur, bitter och innåtvänd...

...är vad jag känner mig!! Vi är inte riktigt överrens jag och övriga familjen. De vill att jag ska handla på vägen hem, laga mat direkt när jag kommer hem, dessutom ska jag ta in torr tvätt och hänga upp ny. Jag gör alltihop men inte med nån glädje, sen kommer KG med klippapparaten i högsta hugg och säger att jag ska klippa honom, då kokar hela mitt inre. Ska det vara så svårt att fatta att när jag kommer hem ska bordet vara dukat gärna med nått som lätt går att slafsa in i munnen. Sen ska nån annan ta hand om disk och allt annat. För när jag kommer hem trött och sur från en tuff dag på jobbet så vill jag SY SY SY och inget annat annars blir jag en bitsk Ärkehäxa, vilket jag nu är! Nåde den som stör mig innan klockan tio och det är dags för sängen, jag har hela syrummet fullt av vapen, Varmt strykjärn, nyslipad skärkniv och en hel nålask med vassa nålar.....................så det är bäst de fattar sitt eget bästa och håller sig undan nu!!!

Blommig helg!

I fredags slockande jag redan halv tio, trött efter veckans vedermödor, vaknade pigg och utvilad vid åtta på lördagsmorgon. Med tungan rätt i mun så sydde jag klart ett par Grytisar med Linneas blommor på;

Närbild på quiltning;

Jag är inte särskillt förtjust i trädgårdsarbete, man blir skitig under naglarna och det finns massa äckliga kryp i jorden, bläää. Har ändå känt en viss längtan efter att odla lite. KG köpte mig en pallkrage och fixade til ett land i lagom storlek för mig ;)

På eftermiddagen tog vi en snabb sväng till plantagen och köpte lite blommor att plantera i krukor. Lilleman ville ha en röd ros, så nu sitter den i backen där vår tvättvinda förrut satt. Igår storstädade jag undervåningen, planterade blommorna vi köpt, sen blev jag så sugen att sy. Plockade fram ett WISP, ett blommigt disapering ninepatch. Har sytt ihop alla rader, riktigt längtar att få komma hem och sy ihop resten ;)

Innan sänggående igår lyckades jag med några klick beställa tyg från LappElisa, två av tygerna ska vara till bård och kant till täcket, de andra köpte jag bara för att det inte skulle bli så lite i paketet, nu ska jag ta och pilla i mig lite frukost och sen bär det av mot jobbet. Ha enbra måndag!

God lördagsmorgon!

Vädret är väl inte direkt uppiggande, men det inbjuder till att ägna mig till fullo åt mitt missbruk. Ska jag vara ärlig så tror jag att det handlar om ett beroende eftersom jag får svåra abstinens av att vara borta från syrummet ett par dagar! Tack för kommentarerna i mitt förra inlägg känns gott att veta att jag inte är ensam, tvärtom att jag befinner mig i gott sällskap med en bunt underbara tjejer! Tack för att ni finns och förgyller mina dagar! Jag kommer inte att söka hjälp för mitt missbruk utan kommer med gott samvete fortsätta sy, fylla mitt syrum med saker tills väggarna bågnar (vilket de snart gör..) så ni kommer även fortsättningsvis kunna läsa om och se bilder på mina projekt. För som sagt jag riskerar varken famlj eller jobb, tvärtom mina barn ser alldeles förskräckta ut när jag hotar med att sluta sy. Nått behandlingshem tror jag inte finns och kommer nog inte heller få några gäster så till vida det inte finns fullt av symaskiner, trådar och tyger.....
Önskar er alla en trevlig Nationaldag!

Lite funderingar

Jag precis avslutat en kurs i Bruk, Riskbruk och missbruk, dessutom går jag en kurs i KBT inriktat mot missbruk på KS i Solna. Dessa kurser har sått mina tankar i rullning och fått mig att tänka över mitt eget beteende. Säger det klassiska, jag har inget problem med alkohol, dricker mycket sällan, tycker inte om vin inte heller öl utan ska det vara så ska det vara sprit ;) Men som sagt finns ingen andledning att ora sig över mitt drickande. Idag har man ju uppmärksammat att man kan ha missbruk och beroende av andra saker än substanser; spel, sex, mat ja allt som ger en form av kick. Inte heller dessa saker är nått störe problem för min del, spelar gör jag sällan, sex ja med huset fullt av barn så.....mat tycker jag iofs mycket om men det är knappast tal om nått missbruk. Däremot så kanske det finns andledning att se över mitt syende. Finns ett formulär som man andvänder för att kartlägga folks alkoholvanor, AUDIT. Jag har översatt det för att kartlägga mitt syende;
1) Hur ofta syr du?
Så gott som dagligen om jag inte syr så surfar jag runt efter inspiration eller bläddrar i böcker och tidningar.

2) Hur ofta under det senaste året har du inte kunnat sluta sy sedan börjat?
Händer flera gånger varje vecka att jag måste sy klart innan jag kan göra nått annat eller gå och lägga mig.

4) Hur ofta under senaste året har du låtit bli att göra något du borde för att istället sy?
Varje dag, städa vika tvätt, diska och annat onödigt kan väl andra göra? Laga mat år ju tyvärr tvunget för även jag behöver äta!
5)Hur ofta under senaste året har du behövt göra något syrelaterat dagen efter mycket sömnad?
Varje morgon surfar jag efter inspiration minst en halvtimme innan jobbet, händer dessutom flera gånger varje vecka att jag syr lite.
6)Hur ofta senaste året har du haft skuldkänslor relaterat till ditt syende?
Måste väl erkänna att det kommer över mig minst en gång varje vecka, dels upptar mitt syende ett helt rum medans ungarna får bo i varsin skrubb, dels så blir det ofta snabblagad mat för att jag måste hinna sy, dessutom kanske jag inte behöver ha så mycket saker??? Eller???
7) Hur ofta har du försakat något du behövt för att istället köpa tyg eller annat syrelaterat?
Kläderna sliter jag tills de faller sönder och samman, det är bara när det blir alldeles nödvändigt för att slippa åka naken till jobbet som jag köper kläder till mig själv, har inte kommit så långt änn att barnen inte får kläder när de behöver. Så på denna fråga blir svaet varje månad.
8) Hur ofta tackar du nej till sociala tillställningar för att stanna hemma och sy?
Varje gång det pratas om fester och andra tillställningar funderar jag noga om det är värt att missa en hel kväll vid symaskinen, är det dessutom tal om alkohol så innebär ju det en dag med mindre ork över till syendet, allt som oftast tackar jag nej för vem behöver socialt umgänge när man kan sitta hemma vid symaskinen?
9)Har du eller någon närstående blivit lidande på grund av ditt syende?
Jag har skurit mig i fingrar, bränt mig i armhålan, sytt mig i fingret så att en nålbit satt kvar flera dagar innan jag kunde få ut den, bränt mig mellan fingrarna, barnen och gubben har stuckit sig på nålar och har alltid kläderna fulla av trådar så på denna fråga måste jag svara ja med tillägget ofta!
10) Har någon närstående uttryckt oro över ditt syende?
Familjen klagar ofta på att jag sällan sitter med dem i soffan på kvällarna, gubben önskar att jag kunde släppa syrummet för lite gos då och då, de få icke syende vännerna jag ha kvar önskar att jag kunde slita mig från symaskinen och umgås med dem oftare, så även här är svaret ett rungande JAA!!!
RESULTAT
Även om jag inte använt nån skala som i orginalet så behöver man knappast tveka över att jag är illa ute. Kanske det finns orsak till att söka hjälp för mitt missbruk?? Men för att terapi ska hjälpa mig så behöver jag vara motiverad till att göra en förändring och där är jag knappast ännu. Det lär brinna kallt i helvetet innan jag har motivation nog till att minska mitt syende och jag kommer knappas dra på mig nån fysisk åkomma utom möjligen dammallergi pga av mitt syende. Dessutom så riskerar jag varken att mista gubbe, barn eller jobb pga av mitt syende, iaf inte ännu........